Man ska aldrig sluta förundras...

...över människor, eller så är jag väldigt dum och godtrogen!

Så här var det: jag får vänförfrågningar på FB lite nu och då.

De flesta vet jag vilka de är, eller som i det här fallet trodde jag

mig veta vem det var.

När jag "godkänt" henne började hon skicka meddelanden på

Messenger, så i lördags svarade jag. (En liten varning för
svordomar!)

Redan här började vi (jag och två av döttrarna) ana oråd...

...och här var det saker som inte alls stämde.

Men här flög jag i taket och blev heligt förbannad,

kollade upp henne på "Hitta" och "Birthday".

Big surprise...hon existerade inte!

Samtidigt som hon blockade mig, så tog jag bort henne som vän.

Jag tycker det är skamligt att komma åt mig genom att låtsas vara

Lizas vän, speciellt när det gäller såna här saker.

Men man lär sig ju som bekant av sina misstag, hädanefter kommer 

jag att tänka mig för både en och två gånger!

Avslutningsvis en vacker dikt:

♥♥♥ Liza: jag älskar dig till månen och tillbaka! ♥♥♥

//Mamma